sdghs
Jag minns inte sist gång jag mådde såhär dåligt. Jag minns ärligt talat inte.
Illamående så att jag kan spy. Då är det inte för att jag är sjuk. Utan för avund. Ilska. Hat. Rädsla. Ångest.
Jag älskar dig. Glöm aldrig det.
Illamående så att jag kan spy. Då är det inte för att jag är sjuk. Utan för avund. Ilska. Hat. Rädsla. Ångest.
Jag älskar dig. Glöm aldrig det.
21:a December 2011.
Hejsan.
Just nu skriver jag bara av min tristess, antar jag? Jag har så sjukt tråkigt. Hade endast skola mellan 08.25 och drygt 10.45. Efter detta fick jag reda på att vi inte skulle ha någon svenska mellan 12 och 14.00, så det var bara att åka hem.. Till ett tomt hus då mina föräldrar åkt till Uddevalla för att handla de sista julklapparna. Jag sitter fortfarande själv. De är någon annanstans nu. Snart kommer de hem med pizzan förhoppningsvis.. De har också varit jävliga med att lägga två paket under granen.. Men de har då fan inte satt något namn på dem.. FML! Så himla nyfiken.. Det kommer sluta med att jag sitter där igen på julafton och tjatar om att få öppna paketen. Det blir alltid så. Haha
Jag har ingen direkt julkänslan, eftersom att det inte finns någon snö. För endast två veckor sedan fick jag syn på julkort som låg på köksbordet. Jag blev chockad över att de skickat de så tidigt, sedan så insåg jag att det bara var en vecka kvar tills julafton..
Ser fram emot juldagen, ha lite julmys hos Matilda. Jag ska ha klackarna i taket. Måtta ska man dricka med, men han får inte hänga med.. Tyvärr.
Just nu skriver jag bara av min tristess, antar jag? Jag har så sjukt tråkigt. Hade endast skola mellan 08.25 och drygt 10.45. Efter detta fick jag reda på att vi inte skulle ha någon svenska mellan 12 och 14.00, så det var bara att åka hem.. Till ett tomt hus då mina föräldrar åkt till Uddevalla för att handla de sista julklapparna. Jag sitter fortfarande själv. De är någon annanstans nu. Snart kommer de hem med pizzan förhoppningsvis.. De har också varit jävliga med att lägga två paket under granen.. Men de har då fan inte satt något namn på dem.. FML! Så himla nyfiken.. Det kommer sluta med att jag sitter där igen på julafton och tjatar om att få öppna paketen. Det blir alltid så. Haha
Jag har ingen direkt julkänslan, eftersom att det inte finns någon snö. För endast två veckor sedan fick jag syn på julkort som låg på köksbordet. Jag blev chockad över att de skickat de så tidigt, sedan så insåg jag att det bara var en vecka kvar tills julafton..
Ser fram emot juldagen, ha lite julmys hos Matilda. Jag ska ha klackarna i taket. Måtta ska man dricka med, men han får inte hänga med.. Tyvärr.
5:e December 2011.
Hejsan!
Jag var i Ullared i helgen. 2400 kr fattigare. Dock gick mina grejer på 1850 kr, fick ju en lista ifrån Matilda, Tina och mamma också! Det som kostade mest var alla ridgrejer, bara de gick på 1007 kr. Utöver detta var det nödvändiga saker som behövs och självklart julklappar!
Jag är jätteseg idag och hinner inte med. Jag känner mig jättestressad i skolan. Inte nog med att jag ligger efter i den kursen som vi håller på med nu, (Eftersom att jag höll på så länge med en tidigare kurs.) så är jag också med i elevstyrelsen här i skolan. Jag och min klasskamrat har fått ansvaret över Spex- och studentfotograferingen. Vi ska hitta ett företag som ska ta bilderna och sedan ordna alla scheman så att det passar alla. Scheman kan vi inte ordna förens skolkatalogen har kommit, vilket den förhoppningsvis gör nu i veckan. Efter detta känns det som om att vi får stressa som tusan med att få tag i ett företag. Vi måste också prata med två människor som jobbar med ungdomarna här i skolan om de kan hjälpa till, vilket de oftast brukar göra. /Stressad.
Jag har hål fram tills två. Jag har ingenting att göra. Musik får göra min dag. Ska hem och plugga. Har ingen ork till att träffa någon idag känns det som. Vill ligga under min filt med ärmar, mina duntofflor, med tända ljus och plugga. Det är vad jag vill. Det kommer sluta med att jag städar som en toka och sen ligger helt död i min säng istället.
Imorgon ska jag ut till stallet igen, ser fram emot det. Faktiskt. Även om jag är livrädd för att ramla av och dö.
Jag var i Ullared i helgen. 2400 kr fattigare. Dock gick mina grejer på 1850 kr, fick ju en lista ifrån Matilda, Tina och mamma också! Det som kostade mest var alla ridgrejer, bara de gick på 1007 kr. Utöver detta var det nödvändiga saker som behövs och självklart julklappar!
Jag är jätteseg idag och hinner inte med. Jag känner mig jättestressad i skolan. Inte nog med att jag ligger efter i den kursen som vi håller på med nu, (Eftersom att jag höll på så länge med en tidigare kurs.) så är jag också med i elevstyrelsen här i skolan. Jag och min klasskamrat har fått ansvaret över Spex- och studentfotograferingen. Vi ska hitta ett företag som ska ta bilderna och sedan ordna alla scheman så att det passar alla. Scheman kan vi inte ordna förens skolkatalogen har kommit, vilket den förhoppningsvis gör nu i veckan. Efter detta känns det som om att vi får stressa som tusan med att få tag i ett företag. Vi måste också prata med två människor som jobbar med ungdomarna här i skolan om de kan hjälpa till, vilket de oftast brukar göra. /Stressad.
Jag har hål fram tills två. Jag har ingenting att göra. Musik får göra min dag. Ska hem och plugga. Har ingen ork till att träffa någon idag känns det som. Vill ligga under min filt med ärmar, mina duntofflor, med tända ljus och plugga. Det är vad jag vill. Det kommer sluta med att jag städar som en toka och sen ligger helt död i min säng istället.
Imorgon ska jag ut till stallet igen, ser fram emot det. Faktiskt. Även om jag är livrädd för att ramla av och dö.
1:a December 2011. - Blev visst ett långt inlägg?
Jag har rotat igenom mina gamla kollegieblock ifrån högstadiet den här veckan.
Det var så jäkla många minnen som kom upp. Det resulterade med att jag satt i min soffa, gråtandes och skakande utav ilska. Jag blev så arg över hur jag kunde låta människor behandla mig på det viset. Fanns det inga människor med vett innanför pannbenet på den tiden?
- Ett inlägg från den 13:e september 2007.
"Jag har klarat mig rätt så bra ännu, Dom har inte sagt så mkt .. Typ bara .. Emoshit, Skabbfitta, Äckel, Fanskap .. och när jag gick emot dom så ofc säger nån " Vad äckligt de blev här nu då" .. sen typ har dom stoppat in fingrarna i käften när jag gått förbi .. en annan har axlat mig, Några trycker in vassa pennor i armarna på mig, Endel trycker och slår skit hårt på armarna och ***** i min klass knuffade in mig i en dörr så jag slog i huvudet ..
aja, Jag är rätt så van nu mera .. "
- Rätt van nu mera? Man ska inte behöva vara van vid sådant. Man ska inte acceptera sådant överhuvudtaget.
Här hade jag gått på högstadiet under en månads tid och jag skrev att jag var VAN. Jag sitter nästan och gråter utav ilska när jag skriver detta eftersom att när jag läste detta fick jag delvis fina flashbacks, men även hur vissa människor verkligen är funtade. Efter drygt två månader på högstadiet började jag skolka och sket totalt i allting. På möten i åttonde klass sa mina lärare att det kom som en chock för de att jag var mobbad. Det var ingen jävla chock. De visste om det hela tiden, men alldels för fega och lata för att bry sig. Lärarna visste mycket väl om detta, men de var allt för rädda för att göra någonting. Det var alltid lärare som påpekade min frisyr. Under en engelskalektion gick läraren fram och flyttade min lugg och jag slog till henne på armen. Det blev världens jävla liv efter det. Det fanns en lärare som verkligen såg att jag mådde dåligt när någon slängde en spydig kommentar emot mig och det var min svenskalärare. Han var liksom den enda som riktigt accepterade mig för hur jag såg ut och vem jag var egentligen. En lärare, utav minst 20 st som jobbade där. Lärarna gjorde ingenting. Eller jo, de tvingade mig att besöka kurator och skolsköterskan när de fick syn på att jag hade skurit mig. Jag gick aldrig till kuratorn. Efter att jag varit hos skolsköterskan i tio minuter gick jag därifrån och drog hem direkt. Hon försökte få mig att tro att det var mitt fel att de mobbade mig, att jag faktiskt kunde ändra på mig för att det skulle bli lättare för mig. Det är för fan inte jag som ska ändra på mig, jag har all rätt i världen att få se ut som jag vill.
Jag minns också att vi hade en vikarie under en tid, jag tror det var under 2007. Han var awesome. Han accepterade alla. Han bodde också i Vargön så vi åkte samma buss hem och han satte sig bredvid mig. Då får jag reda på att mina lärare snackar skit om mig inne på lärarrummet, om mitt utseénde. Där fick jag nog.
Jag gick ner för trappan, efter att ha haft en lektion. Det kommer fram tre flickor som gick i åttan och ställde sig ivägen. De stirrade länge på mig innan de frågade.. "Hur gör du för att se så konstig ut?"
Under andra året på högstadiet, åttonde klass, skolkade jag såpass mycket att skolan kopplade in socialen. Jag var, tydligen, borta under totalt 19 skoldagar i rad.
"Under utredningens början hade Therese svart hår framför ansiktet och gick nästan hela tiden endast i svarta kläder och nitbälten, hon sa knappt någonting och svarade inte under tilltal. Under utredningens gång har hon färgat håret ljusare och går även i färgglada kläder, gladare."
- Jag kanske hade färgat håret ljusare, hade lite färggladare kläder på mig. Tror ni jag var gladare för det? ÄR NI HELT JÄVLA INKOMPETENTA ELLER? Jag mådde minst lika dåligt som när utredningen av SOC började som när den led mot sitt slut. Utredningen gjorde ingen större skillnad. Det kollade mest bara läget. De kom fram till att skolan skulle ge mig hjälp med de flesta ämnena för att komma ikapp. Gjorde de det? - Nej.
På våren 2008 blev jag inlagd på BUP p.g.a. att jag var suicidrisk och hade ett grovt självskadebeteénde. Tro själva fan det. Hösten 2008 var den värsta perioden i mitt liv hittills, jag led av kraftiga humörsvängningar, jag var nästintill arg hela dagarna. Jag slog folk som sa något till mig. Jag svarade inte på tilltal i hemmet, jag hade inga gränser. Jag blev det som jag fruktade. Jag blev en mobbare, jag hoppade på människor som endast stod och glodde. Jag levde mitt liv som jag ville. Jag utsatte mig själv för risker genom att träffa främmande pojkar i andra städer - Som jag endast pratat med över nätet. Under den här perioden trodde mina föräldrar att jag gick på droger eftersom att jag var så våldsam. Jag gick ur åttonde klass med 45 poäng. D.v.s. 3 G och 1 VG.
Höstterminen 2009 (Nionde klass.) valde BUP att göra en utredning för att ta reda på vad som var "fel" på mig. Lärarna hade lovat att ge mig extra hjälp, vilket aldrig blev av. Min pappa ringde skolan och försökte få tag i rektorn, men fick istället tag i vår nya vice rektor. Han visste inte ens om att jag fanns och att jag hade sådana problem som jag hade. Min pappa blev rasande och skällde ut honom. Efter ett möte med denna snubbe och alla andra lärare så började jag skärpa till mig och kom iallafall till skolan, det resulterade med att jag fick 85 poäng när jag skulle ut på jullov.
I Februari 2010 kom mina resultat ifrån BUP. ADD, PTSD, Depression, Koncentrationssvårigheter och dissociativa störningar. I Mars 2010 fick jag medicinen Concerta, som gör att man håller sig samlad och lugn. De gjorde så att jag höjde mig med 60 poäng på två månader. Jag gick ur högstadiet med 140 poäng.
Idag tänker jag, var det mig eller lärarna som det var fel på?
Måste få lägga till att mina föräldrar slet som djur för att jag skulle få ha det så bra som möjligt. De la all sin tid för att jag skulle klara högstadiet. Min pappa har högt blodtryck och i och med att han stressade så mycket med mig, samtidigt som han jobbade för tre personer på sitt jobb fick han två proppar i sitt öga. Det är nog det jag mest får dåligt över. Idag kallar de flesta mig för bortskämd. Men jag fick ett nyrenoverat rum ifrån mina föräldrar eftersom att de ansåg att jag förtjänade det när jag klarade högstadiet och kom in på en linje.
Jag hatar egentligen att skriva sånt här, eftersom att jag alltid ångrar mig och tar bort det jag skrivit.
Jag försöker alltid få ihop någonting i mitt huvud. En klarhet över allting.
Ibland kan jag faktiskt inte förstå någonting. Det är då det uppstår konflikter och huvudet kopplar bort allting.
Jag ser inte vad andra ser. Jag fokuserar inte. Jag anstränger mig inte. Inte ens lite.
Men vad hjälper egentligen? Ingenting, inte ens tiden. Den läker inga jävla sår, den enda som kan göra skillnad är jag. Jag vill att allting ska fungera, men ingenting gör det. Vissa stunder är bra, andra är ett stort kaos av ingenting.
Av missförstånd. Av tomhet.
Jag är ingenting.
Kvarglömd, en borttappad nalle.
Minnen.
Minnen. Vad fan ska det vara bra att ha för? Ångest, hat, sorg, ilska.. Kärlek.
Ser du ur samma vinkel som jag? Känner du samma sorg och ilska som jag?
Ingen kan skölja av den smuts som jag bär på. Vider.
Det är så egentligen. Ingen förstår någonting.
Du låtsas att må bra för att mänskligheten inte ska förstå att du är ett riktigt jävla psykfall.
Människor som är lyckliga, människor som ser ljust på livet, som har ett ljus.
Jag avundas dem, för jag har ingenting.. Som får mig att vilja göra någonting.
Jag vill inte att människor ska skrika åt mig, jag vet att det är fel på mig.
Jag behöver inte få höra det från andra, jag har redan förstått det.
Jag ska sluta tråka ut er nu, okej?
Det var så jäkla många minnen som kom upp. Det resulterade med att jag satt i min soffa, gråtandes och skakande utav ilska. Jag blev så arg över hur jag kunde låta människor behandla mig på det viset. Fanns det inga människor med vett innanför pannbenet på den tiden?
- Ett inlägg från den 13:e september 2007.
"Jag har klarat mig rätt så bra ännu, Dom har inte sagt så mkt .. Typ bara .. Emoshit, Skabbfitta, Äckel, Fanskap .. och när jag gick emot dom så ofc säger nån " Vad äckligt de blev här nu då" .. sen typ har dom stoppat in fingrarna i käften när jag gått förbi .. en annan har axlat mig, Några trycker in vassa pennor i armarna på mig, Endel trycker och slår skit hårt på armarna och ***** i min klass knuffade in mig i en dörr så jag slog i huvudet ..
aja, Jag är rätt så van nu mera .. "
- Rätt van nu mera? Man ska inte behöva vara van vid sådant. Man ska inte acceptera sådant överhuvudtaget.
Här hade jag gått på högstadiet under en månads tid och jag skrev att jag var VAN. Jag sitter nästan och gråter utav ilska när jag skriver detta eftersom att när jag läste detta fick jag delvis fina flashbacks, men även hur vissa människor verkligen är funtade. Efter drygt två månader på högstadiet började jag skolka och sket totalt i allting. På möten i åttonde klass sa mina lärare att det kom som en chock för de att jag var mobbad. Det var ingen jävla chock. De visste om det hela tiden, men alldels för fega och lata för att bry sig. Lärarna visste mycket väl om detta, men de var allt för rädda för att göra någonting. Det var alltid lärare som påpekade min frisyr. Under en engelskalektion gick läraren fram och flyttade min lugg och jag slog till henne på armen. Det blev världens jävla liv efter det. Det fanns en lärare som verkligen såg att jag mådde dåligt när någon slängde en spydig kommentar emot mig och det var min svenskalärare. Han var liksom den enda som riktigt accepterade mig för hur jag såg ut och vem jag var egentligen. En lärare, utav minst 20 st som jobbade där. Lärarna gjorde ingenting. Eller jo, de tvingade mig att besöka kurator och skolsköterskan när de fick syn på att jag hade skurit mig. Jag gick aldrig till kuratorn. Efter att jag varit hos skolsköterskan i tio minuter gick jag därifrån och drog hem direkt. Hon försökte få mig att tro att det var mitt fel att de mobbade mig, att jag faktiskt kunde ändra på mig för att det skulle bli lättare för mig. Det är för fan inte jag som ska ändra på mig, jag har all rätt i världen att få se ut som jag vill.
Jag minns också att vi hade en vikarie under en tid, jag tror det var under 2007. Han var awesome. Han accepterade alla. Han bodde också i Vargön så vi åkte samma buss hem och han satte sig bredvid mig. Då får jag reda på att mina lärare snackar skit om mig inne på lärarrummet, om mitt utseénde. Där fick jag nog.
Jag gick ner för trappan, efter att ha haft en lektion. Det kommer fram tre flickor som gick i åttan och ställde sig ivägen. De stirrade länge på mig innan de frågade.. "Hur gör du för att se så konstig ut?"
Under andra året på högstadiet, åttonde klass, skolkade jag såpass mycket att skolan kopplade in socialen. Jag var, tydligen, borta under totalt 19 skoldagar i rad.
"Under utredningens början hade Therese svart hår framför ansiktet och gick nästan hela tiden endast i svarta kläder och nitbälten, hon sa knappt någonting och svarade inte under tilltal. Under utredningens gång har hon färgat håret ljusare och går även i färgglada kläder, gladare."
- Jag kanske hade färgat håret ljusare, hade lite färggladare kläder på mig. Tror ni jag var gladare för det? ÄR NI HELT JÄVLA INKOMPETENTA ELLER? Jag mådde minst lika dåligt som när utredningen av SOC började som när den led mot sitt slut. Utredningen gjorde ingen större skillnad. Det kollade mest bara läget. De kom fram till att skolan skulle ge mig hjälp med de flesta ämnena för att komma ikapp. Gjorde de det? - Nej.
På våren 2008 blev jag inlagd på BUP p.g.a. att jag var suicidrisk och hade ett grovt självskadebeteénde. Tro själva fan det. Hösten 2008 var den värsta perioden i mitt liv hittills, jag led av kraftiga humörsvängningar, jag var nästintill arg hela dagarna. Jag slog folk som sa något till mig. Jag svarade inte på tilltal i hemmet, jag hade inga gränser. Jag blev det som jag fruktade. Jag blev en mobbare, jag hoppade på människor som endast stod och glodde. Jag levde mitt liv som jag ville. Jag utsatte mig själv för risker genom att träffa främmande pojkar i andra städer - Som jag endast pratat med över nätet. Under den här perioden trodde mina föräldrar att jag gick på droger eftersom att jag var så våldsam. Jag gick ur åttonde klass med 45 poäng. D.v.s. 3 G och 1 VG.
Höstterminen 2009 (Nionde klass.) valde BUP att göra en utredning för att ta reda på vad som var "fel" på mig. Lärarna hade lovat att ge mig extra hjälp, vilket aldrig blev av. Min pappa ringde skolan och försökte få tag i rektorn, men fick istället tag i vår nya vice rektor. Han visste inte ens om att jag fanns och att jag hade sådana problem som jag hade. Min pappa blev rasande och skällde ut honom. Efter ett möte med denna snubbe och alla andra lärare så började jag skärpa till mig och kom iallafall till skolan, det resulterade med att jag fick 85 poäng när jag skulle ut på jullov.
I Februari 2010 kom mina resultat ifrån BUP. ADD, PTSD, Depression, Koncentrationssvårigheter och dissociativa störningar. I Mars 2010 fick jag medicinen Concerta, som gör att man håller sig samlad och lugn. De gjorde så att jag höjde mig med 60 poäng på två månader. Jag gick ur högstadiet med 140 poäng.
Idag tänker jag, var det mig eller lärarna som det var fel på?
Måste få lägga till att mina föräldrar slet som djur för att jag skulle få ha det så bra som möjligt. De la all sin tid för att jag skulle klara högstadiet. Min pappa har högt blodtryck och i och med att han stressade så mycket med mig, samtidigt som han jobbade för tre personer på sitt jobb fick han två proppar i sitt öga. Det är nog det jag mest får dåligt över. Idag kallar de flesta mig för bortskämd. Men jag fick ett nyrenoverat rum ifrån mina föräldrar eftersom att de ansåg att jag förtjänade det när jag klarade högstadiet och kom in på en linje.
Jag hatar egentligen att skriva sånt här, eftersom att jag alltid ångrar mig och tar bort det jag skrivit.
Jag försöker alltid få ihop någonting i mitt huvud. En klarhet över allting.
Ibland kan jag faktiskt inte förstå någonting. Det är då det uppstår konflikter och huvudet kopplar bort allting.
Jag ser inte vad andra ser. Jag fokuserar inte. Jag anstränger mig inte. Inte ens lite.
Men vad hjälper egentligen? Ingenting, inte ens tiden. Den läker inga jävla sår, den enda som kan göra skillnad är jag. Jag vill att allting ska fungera, men ingenting gör det. Vissa stunder är bra, andra är ett stort kaos av ingenting.
Av missförstånd. Av tomhet.
Jag är ingenting.
Kvarglömd, en borttappad nalle.
Minnen.
Minnen. Vad fan ska det vara bra att ha för? Ångest, hat, sorg, ilska.. Kärlek.
Ser du ur samma vinkel som jag? Känner du samma sorg och ilska som jag?
Ingen kan skölja av den smuts som jag bär på. Vider.
Det är så egentligen. Ingen förstår någonting.
Du låtsas att må bra för att mänskligheten inte ska förstå att du är ett riktigt jävla psykfall.
Människor som är lyckliga, människor som ser ljust på livet, som har ett ljus.
Jag avundas dem, för jag har ingenting.. Som får mig att vilja göra någonting.
Jag vill inte att människor ska skrika åt mig, jag vet att det är fel på mig.
Jag behöver inte få höra det från andra, jag har redan förstått det.
Jag ska sluta tråka ut er nu, okej?
Jag lever, okej?
Jag har inte skrivt här på länge, eftersom att det inte finns någonting att skriva. Men nu har jag lite tid över innan jag ska gå ut till min buss som ska ta mig till stallet, så jag tänkte bara skriva att ah... Jag skriver inte här längre.
Jag har börjat rida två gånger i veckan, vilket är kanonkul. Visst att jag kanske inte är på topphumör vissa dagar och inte orkar göra något och helst bara vill hem. Men Tina tvingar mig allt bra ändå. Idag har jag fått bestämma själv, en ridövning. Visst, jag får alltid bestämma, men jag låter henne bestämma ändå. Eftersom att när det gäller ridövningar, eller rida överhuvudtaget vet jag knappt någonting.. Egentligen..
Jag håller på med en dikt.. I guess. Jag vet inte varför. Men det gör jag. Det kanske lönar sig i svenskan, kanske ska behöva skriva en dikt någon dag. Då har jag ju den i bakhuvudet.
Jaja, vi hörs när vi hörs.
Förmodligen aldrig men;
Therese Standar Ylläsjärvi @ Facebook.com
Whenbatteriesrundry.tumblr.com
sekz @ Bilddagboken.se Dayviews.se
scudz @ Emocore.se
sekzlicious @ Kamrat.com
sekz @ Helgon.se
Jag har börjat rida två gånger i veckan, vilket är kanonkul. Visst att jag kanske inte är på topphumör vissa dagar och inte orkar göra något och helst bara vill hem. Men Tina tvingar mig allt bra ändå. Idag har jag fått bestämma själv, en ridövning. Visst, jag får alltid bestämma, men jag låter henne bestämma ändå. Eftersom att när det gäller ridövningar, eller rida överhuvudtaget vet jag knappt någonting.. Egentligen..
Jag håller på med en dikt.. I guess. Jag vet inte varför. Men det gör jag. Det kanske lönar sig i svenskan, kanske ska behöva skriva en dikt någon dag. Då har jag ju den i bakhuvudet.
Jaja, vi hörs när vi hörs.
Förmodligen aldrig men;
Therese Standar Ylläsjärvi @ Facebook.com
Whenbatteriesrundry.tumblr.com
sekz @ Bilddagboken.se Dayviews.se
scudz @ Emocore.se
sekzlicious @ Kamrat.com
sekz @ Helgon.se
Första september.
Hejsan!
Jag sitter i datorsalen. Jag har precis börjat för dagen. Mitt schema äger verkligen. Jag slutar inte senare än två och börjar som tidigast 8.25. Dock är det väldigt struligt bland våra induviduella val just nu och ah. Jag vet inte när jag ska ha min Engelska B - Så jag kan inte söka min APU ännu. Och min APU måste vara klart innan den 1:a December. Dessutom har vi ju nya ettor nu. Vi är totalt 53 personer på Handel nu. Vi har två klassrum och en datorsal med 27 datorer att dela på. Vi ska egentligen ha 4 st lärare som jobbar här med våra kurser inom programmet. MEN - En lärare har bytt linje, en ligger hemma i cancer och den andra skulle ha gått i pension i somras. Han har valt att stanna tills den 1:a november - Då de nya lärarna kommer hit.
Jag ska nu jobba igen lite Samhällskunskap - som jag hamnade efter i igår och sen ska jag göra min svenskaläxa.
Måndag: 08.30 - 11.30
Tisdag: 08.30 - 13.50
Onsdag: 08.30 - 14.00
Torsdag: 10.15 - 13.55
Fredag: 08.25 - 13.10
Jag sitter i datorsalen. Jag har precis börjat för dagen. Mitt schema äger verkligen. Jag slutar inte senare än två och börjar som tidigast 8.25. Dock är det väldigt struligt bland våra induviduella val just nu och ah. Jag vet inte när jag ska ha min Engelska B - Så jag kan inte söka min APU ännu. Och min APU måste vara klart innan den 1:a December. Dessutom har vi ju nya ettor nu. Vi är totalt 53 personer på Handel nu. Vi har två klassrum och en datorsal med 27 datorer att dela på. Vi ska egentligen ha 4 st lärare som jobbar här med våra kurser inom programmet. MEN - En lärare har bytt linje, en ligger hemma i cancer och den andra skulle ha gått i pension i somras. Han har valt att stanna tills den 1:a november - Då de nya lärarna kommer hit.
Jag ska nu jobba igen lite Samhällskunskap - som jag hamnade efter i igår och sen ska jag göra min svenskaläxa.
Måndag: 08.30 - 11.30
Tisdag: 08.30 - 13.50
Onsdag: 08.30 - 14.00
Torsdag: 10.15 - 13.55
Fredag: 08.25 - 13.10
15.23
Alltså, jag vet att uppdateringen suger. HAHA
Imorgon är det skola, äntligen. Jag har längtat sedan juli. det är ett rätt så stort tecken på att jag måste skaffa nya vänner skulle jag tro, visserligen så är jag nöjd med Angelica och Johan. Så jag överlever. Jag har en enorm beslutsångest vad jag ska ha på mig för kläder imorgon och sedan ska jag hitta en matchande väska som också ska vara stor utav bara helvete för att jag ska få plats med allting som ska med till skolan nu första dagen.
Jag har också fått reda på att det kommer vara piss och skit med lärare på handel i år. Iallafall inom yrkesämnen då Kristina har bytt linje och Hans går i pension i september.. Då har vi bara kvar våran älskade Tomas och sedan Angelica som är cafeteria-ansvarig. ;)
Mamma är uppe och handlar hårfärg till mig. Jag tog ur mitt löshår igår och gjorde ljusa slingor. Mitt hår är rätt fint nu. Gult - blont- oranget - svart och brunt. Jag gillare. Nej. Nu ska jag bara färga det brunt. Sen får vi se om jag låter mamma toppa mitt hår eller om jag väntar tills imorgon så Angelica får göra det. ;o
Imorgon är det skola, äntligen. Jag har längtat sedan juli. det är ett rätt så stort tecken på att jag måste skaffa nya vänner skulle jag tro, visserligen så är jag nöjd med Angelica och Johan. Så jag överlever. Jag har en enorm beslutsångest vad jag ska ha på mig för kläder imorgon och sedan ska jag hitta en matchande väska som också ska vara stor utav bara helvete för att jag ska få plats med allting som ska med till skolan nu första dagen.
Jag har också fått reda på att det kommer vara piss och skit med lärare på handel i år. Iallafall inom yrkesämnen då Kristina har bytt linje och Hans går i pension i september.. Då har vi bara kvar våran älskade Tomas och sedan Angelica som är cafeteria-ansvarig. ;)
Mamma är uppe och handlar hårfärg till mig. Jag tog ur mitt löshår igår och gjorde ljusa slingor. Mitt hår är rätt fint nu. Gult - blont- oranget - svart och brunt. Jag gillare. Nej. Nu ska jag bara färga det brunt. Sen får vi se om jag låter mamma toppa mitt hår eller om jag väntar tills imorgon så Angelica får göra det. ;o
15.32
Hejsan.
Nu är det inte långt kvar tills skolan börjar och jag kan säga att jag väntat på detta nästan hela sommaren. Jag längtar efter att få ha någonting att göra om dagarna, verkligen. Jag har spenderat min sommar med Angelica och Johan, mest Angelica faktiskt. Det är inget fel med det, men det hade ju varit trevligt ifall att någon kunde höra av sig och liksom fråga om jag ska med någonstans, men icke då.
Imorgon åker jag, syster och mina föräldrar till Ullared och sedan Falkenberg för att se revy. Det ser jag verkligen fram emot då Jojje ska spela Dag-otto i år. Nere på Gekås ska jag väl inte ha så mycket, mest skolgrejer faktiskt och en vinterjacka. Jag har ju redan varit där i juli med Johans familj. (Sov aldrig i tält - Svinkallt.)
Nu är det inte långt kvar tills skolan börjar och jag kan säga att jag väntat på detta nästan hela sommaren. Jag längtar efter att få ha någonting att göra om dagarna, verkligen. Jag har spenderat min sommar med Angelica och Johan, mest Angelica faktiskt. Det är inget fel med det, men det hade ju varit trevligt ifall att någon kunde höra av sig och liksom fråga om jag ska med någonstans, men icke då.
Imorgon åker jag, syster och mina föräldrar till Ullared och sedan Falkenberg för att se revy. Det ser jag verkligen fram emot då Jojje ska spela Dag-otto i år. Nere på Gekås ska jag väl inte ha så mycket, mest skolgrejer faktiskt och en vinterjacka. Jag har ju redan varit där i juli med Johans familj. (Sov aldrig i tält - Svinkallt.)
15.18
Hejsan!
Jag sitter hemma hos Angelica, ska snart bege mig hemåt visserligen men. Hon är i duschen, tänkte vänta med att dra tills hon har kommit tillbaka. Jag ska hem och göra mig iordning inför ett kalas, då min kusin fyller 21 år imorgon. Jag ska tvinga min kusin, som är lika gammal som mig, att gå upp till mig för att bada med mig. Om det fortsätter att vara såhär varmt iallafall.
Nu hör jag Angelica, så nu ska jag väl börja packa ihop mina grejer för att dra mig hemåt.
Jag sitter hemma hos Angelica, ska snart bege mig hemåt visserligen men. Hon är i duschen, tänkte vänta med att dra tills hon har kommit tillbaka. Jag ska hem och göra mig iordning inför ett kalas, då min kusin fyller 21 år imorgon. Jag ska tvinga min kusin, som är lika gammal som mig, att gå upp till mig för att bada med mig. Om det fortsätter att vara såhär varmt iallafall.
Nu hör jag Angelica, så nu ska jag väl börja packa ihop mina grejer för att dra mig hemåt.
15.18
Hejsan!
Jag sitter hemma hos Angelica, ska snart bege mig hemåt visserligen men. Hon är i duschen, tänkte vänta med att dra tills hon har kommit tillbaka. Jag ska hem och göra mig iordning inför ett kalas, då min kusin fyller 21 år imorgon. Jag ska tvinga min kusin, som är lika gammal som mig, att gå upp till mig för att bada med mig. Om det fortsätter att vara såhär varmt iallafall.
Nu hör jag Angelica, så nu ska jag väl börja packa ihop mina grejer för att dra mig hemåt.
Jag sitter hemma hos Angelica, ska snart bege mig hemåt visserligen men. Hon är i duschen, tänkte vänta med att dra tills hon har kommit tillbaka. Jag ska hem och göra mig iordning inför ett kalas, då min kusin fyller 21 år imorgon. Jag ska tvinga min kusin, som är lika gammal som mig, att gå upp till mig för att bada med mig. Om det fortsätter att vara såhär varmt iallafall.
Nu hör jag Angelica, så nu ska jag väl börja packa ihop mina grejer för att dra mig hemåt.
18.14
Hejsan!
Jag sitter hemma hos Angelica just nu, men jag antar att jag ska åka hem om någon timme eller något. Vi hade ju våra planer på att åka till Liseberg i helgen, men det ska regna, så troligtvist så kommer vi att skita it och då ska jag behöva vänta fram tills nästa helg. Men vad kommer hända då? Jo, vädret kommer att ändra sig så att det kommer att regna då med.... Kommer bli asledsen isåfall :(
Jag sitter hemma hos Angelica just nu, men jag antar att jag ska åka hem om någon timme eller något. Vi hade ju våra planer på att åka till Liseberg i helgen, men det ska regna, så troligtvist så kommer vi att skita it och då ska jag behöva vänta fram tills nästa helg. Men vad kommer hända då? Jo, vädret kommer att ändra sig så att det kommer att regna då med.... Kommer bli asledsen isåfall :(
16:53
Hejsan!
Nu har Johan Sjöö lämnat mig och Harry har fått ännu en promenad eftersom att jag inte vågar lämna han själv med våran innekatt, Linus. Om en stund kommer Angelica Wallenius hit och jag har bestämt att hon ska sova hos mig, eventuellt kommer min Johan komma hit också. Då ska jag tvinga dessa två att vi ska planera inför Liseberg till helgen. Troligtvist så kommer vi att bli väldigt många, som jag först inte ville, men jag har väl inget annat val. Det kommer väl bli jag, Angelica, Johan, William, 3 st människor ifrån luleå och eventuellt Linus och hans brud som han håller på med. Förhoppningsvis så går det ur vägen och ännumer förhoppningsvis så är det bra väder också. Jag lär ju åka runt i den där jävla coloradon hela tiden om inte annat. - Jag skiter fullständigt i om det är skitväder. Tänker åka den hela tiden ändå. TIHIHI!
Nu har Johan Sjöö lämnat mig och Harry har fått ännu en promenad eftersom att jag inte vågar lämna han själv med våran innekatt, Linus. Om en stund kommer Angelica Wallenius hit och jag har bestämt att hon ska sova hos mig, eventuellt kommer min Johan komma hit också. Då ska jag tvinga dessa två att vi ska planera inför Liseberg till helgen. Troligtvist så kommer vi att bli väldigt många, som jag först inte ville, men jag har väl inget annat val. Det kommer väl bli jag, Angelica, Johan, William, 3 st människor ifrån luleå och eventuellt Linus och hans brud som han håller på med. Förhoppningsvis så går det ur vägen och ännumer förhoppningsvis så är det bra väder också. Jag lär ju åka runt i den där jävla coloradon hela tiden om inte annat. - Jag skiter fullständigt i om det är skitväder. Tänker åka den hela tiden ändå. TIHIHI!
14:35
Hejsan!
Harry är här och Linus vaktar sitt revir noga vill jag lova. Jag ska strax gå ut och med Harry, samtidigt ska jag möta Johan som är påväg hitåt. Fast jag ska nog dra ut lite på tiden så att jag slipper gå så långt, eftersom att jag redan varit ut med Harry ganska nyligen. *fniss*
Harry är här och Linus vaktar sitt revir noga vill jag lova. Jag ska strax gå ut och med Harry, samtidigt ska jag möta Johan som är påväg hitåt. Fast jag ska nog dra ut lite på tiden så att jag slipper gå så långt, eftersom att jag redan varit ut med Harry ganska nyligen. *fniss*
Sticks and stones.
Hejsan!
Jag skrev nyss världens längsta inlägg om vad som händer imorgon och om vad jag gör just nu, men så försvann mitt internet och allting raderades. Därför tänker jag skriva mig kortfattat nu istället.
Jag gjorde världens bästa fynd i Ullared när jag var där med Johan och hans familj förra veckan. Ett trådlöst tangentbord och en trådlös mus. Nu ligger jag i min säng och ser på Skilda världar. ASNICE ÄRE! Dock så måste jag zooma in allting på tvn för att jag ens ska kunna se någonting, eftersom att mitt rum är så stort och tvn står på andra sidan rummet.
Jag borde egentligen sova just nu eftersom att jag ska upp tidigt och passa min styvmorfars hund, Harry. Medan han, min mor, far och syster är på Liseberg och roar sig. Min vän Johan Sjöö kommer komma hit över dagen och hålla mig sällskap - Hur länge vet jag dock inte, men såpass länge att vi ska få ihop en eller två koppar kaffe åtminstone.
Jaja, sova var det. Godnatt!
Jag skrev nyss världens längsta inlägg om vad som händer imorgon och om vad jag gör just nu, men så försvann mitt internet och allting raderades. Därför tänker jag skriva mig kortfattat nu istället.
Jag gjorde världens bästa fynd i Ullared när jag var där med Johan och hans familj förra veckan. Ett trådlöst tangentbord och en trådlös mus. Nu ligger jag i min säng och ser på Skilda världar. ASNICE ÄRE! Dock så måste jag zooma in allting på tvn för att jag ens ska kunna se någonting, eftersom att mitt rum är så stort och tvn står på andra sidan rummet.
Jag borde egentligen sova just nu eftersom att jag ska upp tidigt och passa min styvmorfars hund, Harry. Medan han, min mor, far och syster är på Liseberg och roar sig. Min vän Johan Sjöö kommer komma hit över dagen och hålla mig sällskap - Hur länge vet jag dock inte, men såpass länge att vi ska få ihop en eller två koppar kaffe åtminstone.
Jaja, sova var det. Godnatt!
Så jävla less på att vara tredje hjulet.
Fotograf: Elin Lund - 2010.
Vet ni vad? Jag trodde jag hade en säker sommar detta året. Jag trodde att jag skulle kunna få ha det som alla andra. Jag trodde att jag skulle få ett sommarjobb, jag trodde att jag skulle få spendera massor med tid med Johan, jag trodde att mina vänner skulle höra av sig till mig. Jag trodde t.o.m. att jag skulle börja må bättre men istället började jag bara må sämre.
Det här har varit en utav det värsta somrarna i mitt liv och det är nu jag har insett att mitt sommarlov är precis som mina skoldagar, om man bortser från det där med att jag går i skolan i 8 timmar då. Jag gör precis ingneting om dagarna och jag hör av mig till vänner som en tok när jag vill hitta på något men är det då inte lite underligt att just alla är upptagna varje jävla dag med vise versa och glömmer alltid av att ringa mig? Alltid. Jag förstår inte hur man kan med att ens säga att jag inte hör av mig eftersom att jag hör av mig minst varannan - var trejde dag till nästan samma personer. Jag har tre vänner som jag umgås med idag. Det är Angelica, Isabelle och Johan.
Vad jag har fattat för så att alla fått en uppfattning om att jag är med Johan hela tiden och jag kan då berätta att så är det verkligen inte. Jag är med Johan på helger för att han jobbar på veckodagarna och har då knappt tid för mig. Det är en anledning till varför jag bara mår sämre och sämre. Eftersom att jag är ensam. Jag är van att ha min pojkvän vid min sida minst 5 dagar i veckan, då jag haft det i 7 månader, och nu ser jag honom knappt i tre dagar i veckan. Mina vänner hör inte av sig. Jag tror inte ens jag kan kalla det vänner längre.
Jag tror inte det bara är sommaren som är helt förstörd, utan hela året har varit ren skit. Jag har aldrig känt mig såhär ensam som jag gör just nu. De senaste veckorna har varit värst, eftersom jag inte haft någon Johan att luta mig emot som jag har kunnat göra de senaste 9 månaderna. Det är klart, jag har Angelica. Men vi är inte så öppna mot varandra som vi kanske borde vara. Eftersom att vi båda vet att båda mår skit, men jag antar att vi är för stolta för att erkänna det för varandra.
Mina vänner har hittills bara stuckit kniven i ryggen på mig och jag förstår verkligen ingenting. Jag hade en tjej som jag trodde jag kunde kalla bästa vän, men som istället super sönder sig varje helg och går bakom ryggen på mig. Jag blir så jävla less. (Och du, jag förstår inte riktigt hur fan du kan stå ut med dig själv, mår du verkligen bra utav att trampa ner på andra? Eller, det visste jag ju redan. För så länge som du har det bra, så skiter du fullständigt i alla andra. Jag såg dig här. Och du kunde inte med att säga någonting. Ditt jävla luder.) Är de inte det ena så är de det andra. Det kanske vore bättre om jag inte hade några vänner alls helt enkelt, för då hade jag sluppit den här skiten. Dock är det redan försent.
En annan anledning till varför jag har börjat må sämre, antar jag, är det att jag inte ens är kapabel till att skaffa ett sommarjobb. Jag har hört att man ska vara ute i god tid om man vill ha ett, men det är inte särskilt lätt att dra ut till Överby, besöka en butik, slänga upp papper vid kassan och säga "TJA, FÅR JAG SOMMARJOBB ELLER!?!??!" när man går på kryckor och lider som en jävla idiot. Idag tror väl folket att jag använde kryckorna och mitt skadade knä som en ursäkt till att jag är för lat för att söka jobb. Jag orkar, jag vill mer än gärna ha jobb och tjäna egna pengar då jag har en mamma som jobbar på SAAB och man vet ju inte hur det går med det, inte heller hur det blir med lönen. Sedan har jag en far som jobbar på Finnveden / Mape och har arbetsuppgifter för minst 3 gubbar. Just därför skulle jag vilja ha ett jobb. Men det är ingen som förstår det utan ger sig istället på mig och kallar mig för lat eftersom jag inte sökt någonting. Jag har som sagt inte sökt någonting p.g.a. att jag har ett skadat knä som fortfarande är dåligt och läkarna vet inte vad det är.
Jag mår psykiskt dåligt och när jag inte har någonting att göra under dagarna då blir det lätt att jag hamnar i tankar som jag inte borde hamna i och det leder till att jag lätt blir deprimerad. Ibland funderar jag på att göra någonting galet så att mina föräldrar får ringa BUP, så de ser till att jag blir inlagd. För jag vet inte hur mycket mer skit jag orkar ta. Sen kan ni som vill, höra av er ifall att ni skulle vilja hitta på någonting. Eftersom jag gör nog ingenting annat än att sitta på mitt rum ändå.
Nu kan alla dra åt helvete, så drar jag och kväver mig själv på mitt rum.
